fredag 25 november 2011

Tjuvarnas jul.

Jag är skeptisk. Det känns som att risken för att det ska bli en 24 avsnitt lång överpretentiös moralpredikan är ganska överhängande. Jag tycker om julkalendrar som är anspråkslösa, men ändå smarta i all sin enkelhet. Jag älskade Gyllene Knorren, tyckte att Lassemajas detektivbyrå var lite småtrevligt och för att inte tala om Julens hjältar! Däremot tittade jag på ett avsnitt vardera av Superhjältejul och Kaspar i Nudådalen innan jag kräktes lite i munnen och var tvungen att avstå de resterande 23. Ja jag vet, jag är astöntig, julkalendern är julkalendern och man tittar på den oavsett. Eller var det inte så ni tänkte nu? Men på riktigt, julkalendern sätter ju standarden på hela december. Antingen vakna fem minuter innan det börjar och sätta på tv:n i så pass god tid att man hinner se lucköppningen också (nej jag har inte köpt någon tv-kalender. Än) och på så sätt starta dagen på juligast möjliga sätt, ELLER inse att skiten inte kommer bli bättre än det pinsamma första avsnittet och därmed vakna upp lite hur som helst och bara låta dagen lunka på. Och det ska ändå sägas att jag verkligen inte är hård när det gäller kalendrar. Jag vill verkligen tycka att de är bra, jag tar i med allt jag har för att tycka om dem. Som sagt, jag är skeptisk. Tur att min storasyster känner mig så pass väl att hon vet hur viktigt det är med julkalendrar, och framför allt vilken som är den absolut bästa. Jag fick Sunes Jul i julklapp för två år sedan, så hur dålig kalendern än är så har jag alltid en back up.

Tänk om de gjorde mästerverk som det här varenda år, vilken julstämning man skulle ha då. GENIALISKT!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar