tisdag 8 november 2011

Är det när man är sjuk som man får äta obegränsat med glass?

Jag vaknade 06.25 idag av att klockan ringde. Helt förvirrad var jag för jag var helt säker på att jag hade stängt av den och skickat sms både till Hanna och Mia och sagt att jag skulle ta sovmorgon istället för att gå någon morgonpromenad. Väl vaken kände jag efter lite och insåg hur gött jag hade sovit och att jag ju lätt skulle orka med en prom. Det var nog på vägen till Hanna som jag insåg att jag ju inte alls skickat några sms till någon, jag hade ju bara drömt det, och det kändes som att hela mitt uppvaknande var baserat på en lögn.

Efter det har dagen varit uppochner. Jag bestämde mig för att jag var trött på ett kolsvart vardagsrum och flyttade därför in lampan från sovrummet dit. Där ska det ju ändå vara mörkt tänker jag. Sen fick jag för mig att jag kanske skulle ta en sjukdag, jag börjar ju inte jobba förrän 17 så jag har ju massa tid på mig att vara sjuk. Men vi får se hur jag gör, jag kanske tränar sen ändå (jag är alltså inte sjuk, bara väldigt trött och lite lite snuvig (jag dricker kan jang i rent förebyggande syfte) men eftersom jag är sjuk så sällan (peppar peppar) tänker jag att man ju borde ha rätt till en sjukdag ibland). Jag riktigt gick in för det, la mig och vilade efter frullen, låg och frös under en filt och tänkte att jag nog är sjuk på riktigt, men så kom jag på att jag inte satt på elementet än och att det nog var mest därför jag frös. Nu står det på sexan så jag kommer nog snart få plocka av mig en av de stickade tröjorna jag har på mig.

Tur bara att jag kom på det själv och inte gjorde som i den gamla lägenheten på Torggatan, det var ju lite pinsamt faktiskt (jag ringde i november, då när det var snö och svinkallt ute, och klagade över att jag hade jättekallt i min lägenhet. Han frågade vad elementet stod på och möttes av tystnad, följt av "..en snöflinga, typ". Han lät ändå väldigt förstående när han svarade "då har du inte satt på elementet så du har bara ca16 grader i lägenheten". Man måste ju älska skövdebostäder). Det är dessutom samma kvartersvärd som jobbar här nu som det var därborta då. Det hade ju kanske fått mig att framstå i lite dålig dager. Elementdyslexi liksom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar