Hej.

Jag vaknade fem och på den vägen är det. Tog fram ultra-bitchen på passet imorses, när jag sagt till tre gånger att deltagarna skulle vänta med tillbakaläggandet av vikter till efter passets slut så blev jag till slut ganska jätteirriterad och höjde rösten en aning. Kanske drog till med ett ganska tyket tonfall också. Men jag hade ju varit vaken sen fem. Och jag mådde illa. Och jag säger ju till varenda jävla gång. Så. Sen åkte vi hem till mamma och pappa och började julgodisbaket. Eftersom jag mått illa hela dagen har jag ju inte varit ett dugg sugen på att smaka. Tryckte i mig en mozartkula för sakens skull, men annars har jag mest försökt hålla mig vaken. Förutom den där timmen innan maten då, då när jag gick och la mig i soffan och somnade en sväng. Vilken lyx det är egentligen, att gå och lägga sig och ta en powernap, och sen vakna av att någon (mamma) ropar att maten är klar. Fan, man kanske skulle flytta hem igen. Bo i gäststugan och ha det bra. Men det klart, det finns inga bra löparspår därute. Springa på en raksträcka och vända är inte riktigt min grej. Dåligt ändå, det är ju på landet.