Hemma och färdigäten efter en bra dag på jobbet. Jag var glad, Hanna var glad, mina instruktioner var glada. Jag var inte ens assketahungrig någon gång, och det mina vänner, det är inte ofta det händer. Middagen tog dock fem minuter att kasta i mig, som vanligt, så nu sitter jag här i det sedvanliga antiklimax som alltid uppstår efter en måltid.
Ingen träning idag som sagt, så jag är ju sjukt sugen på att springa av mig en massa energi. Herregud, en dag utan löpning och jag klättrar på väggarna värre än en sockerhög sexåring. Imorgon är jag ledig så jag ska starta dagen med en löptur ut till pappa, och sen ska jag hänga med honom på landet hela dagen. Det är det bästa sättet att spendera lediga dagar. Det är som en annan tidszon därute, inga måsten och ingen stress. Dessutom ska jag ignorera den där obehagliga känslan av förkylning. Nejnej, oh nej, jag är inte förkyld nu, men jag har en förnimmelse av baciller som försöker döda alla mina härliga immunförsvarsnissar. Inte okej. Jag har inte druckit C-vitaminbrusis på två dagar, så det kan ju visserligen ha med en släng av hypokondri att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar