Det blev visst lite intervaller sen ändå. Ringde till gymmet för att kolla hur packat med folk det var, och Åsa sa till min stora lycka att det var lugnt och harmoniskt. När jag kom dit- ca 20 min senare- var det varken lugnt eller harmoniskt. Jag drog genast slutsatsen att ryktet spridit sig att jag var på väg dit, därav folks vallfärdande till gymmet helt plötsligt. Åsa insinuerade att det kanske mer berodde på att solen höll på att gå ner.
Jag kände mig dock lite ostadig innan jag körde igång, men tänkte att det säkert skulle ge sig. Kände mig sen lite ostadig även under tiden, men utöver den konstanta rädslan över att ramla av bandet mitt under rusningstimmen kändes det hur lätt som helst. Körde på samma tempo som jag kört på innan på 1-minutarna, men det var inte alls lika jobbigt som vanligt. Dessutom gjorde jag fler än jag brukar. Efter träningen trampade jag hem och sen kom Johan med käk och film och nu har han gått hem igen och jag ska sova. Upp tidigt imorgon, startar med vägning/mätning/korttagning och sen väntar jobb hela dagen. Efter det ska jag tortera syrran och David en stund, tänker crossfit. Det blir höjdpunkten på hela helgen vill jag lova.
Finns nog inget kvitto på att jag använde mig av harmoniskt. Du har mig att tacka för att du kom iväg.
SvaraRadera