Lycka.

Vaknade sådär härligt innan klockan ringde imorses, så jag stängde av alarmet och hoppade i löparpjuxen istället. Helt underbart väder, rätt kläder och ett lugnt gosigt tempo, en alldeles perfekt start på dagen alltså. Det enda som inte var så perfekt var att jag fick ont i höften på slutet och att jag nu går som en sån där gammal sjöman med träben och käpp (till skillnad från min vanliga gångstil där det ser ut som att jag går runt och bär på en tv. Det blir liksom så automatiskt när man har så ofantligt stora muskler som jag har). Måste bli bättre på att köra höft- och bålstabilitet, problemet är ju bara att det är så tråkigt att det hamnar längst ner på listan över saker att göra. Det ligger liksom way under tvättning, fönsterputsning och den där grejen med att bara sitta still och stirra in i en vägg. Men höftlyft alltså. Höftlyft. Fan.