Min vän J.

Om inte Johan hade varit här ikväll hade jag nog knoppat in vid halvåtta. Istället fick jag mat och sällskap till På spåret och hejdlöst wordfeudande. Ja alltså vi satt i varsitt hörn av soffan (ja för herregud, annars kan man ju tjuvkika på varandras bokstäver) och spelade mot varandra. En mycket bra kväll måste jag säga, men jag längtar tills jag är frisk och inte hinner hålla på med det där lika mycket med det där spelet längre. Det blir ju liksom mycket härligare att umgås om man faktiskt pratar med varandra emellanåt. För tillfället var det alldeles lagom dock. Det är ju skönt med såna vänner som man kan umgås med utan att behöva hålla på och babbla en massa, som äter nyttig fredagsmiddag utan att protestera- trots att de inte dietar själva- och som kommer hit lite tidigare så att man kan umgås lite längre. Nu lämnar jag in här. Imorgon är jag frisk. Punkt.