Nej men jag testar väl sjukdom som ny grej då. Helvetes jävla skit. Kände mig lite trött i förmiddags bara men sen under eftermiddagen har jag bara blivit hängigare och hängigare. Jag gick runt på jobbet och tyckte synd om mig själv men det gjorde tyvärr ingen annan. Som tur var ringde Johan precis när jag slutade så då kunde jag få lite medlidande därifrån istället. Sen, för att liksom gardera mig, hade jag skickat ett sms till mamma om att jag skulle ringa efter jobbet och vilja ha lite tycka-synd-om, så hon gjorde en mycket bra insats sen när jag väl ringde. Martina på jobbet är dessutom gullig och tar min klass imorgon, skulle ju köra min sista onsdagspower, överbokat och allt.
Det är ju så jävla typiskt faktiskt. Två dagar in på världens nytändning och jag drar på mig nåt skit. Om jag ändå hade fått någon slags kräksjuka så jag ändå kunde tappa några kilon på kuppen (det var ett skämt, jag provade det förra året, det funkade inte i längden). Men om Universum tror att jag kommer vika för det här så är Universum mer dum i huvudet än jag trodde. Jag kommer nämligen lyssna på kroppen, bli frisk, och jobba ännu hårdare sen. Jag är nämligen inte stressad över det här, jag ska hålla på så pass länge att jag kan låta det gå lite långsamt (men jag är gärna frisk på fredag för då ska jag och syrrans man mosa ben).
Visst är det så j-a typiskt. Precis som nån lite sitter på axeln och hånskrattar. Jag har i alla fall koll på kosten den kan ingen ändra men träna .Näää inge bra med infektion i kroppen. Det kanske är så att den viktigaste kunskapen är den när man INTE ska träna. Men ack så svårt, speciellt för dig. Krya på dig Du är snart på benen igen om jag känner dig rätt :)
SvaraRadera