Det var tyst från mig igår. Jag var deppig. Kalla mig fjant, men min iphone försvann i lördags så jag var mest ledsen hela dagen igår. Hade nerdragna rullgardiner och släckta lampor. Förutom när världens bästa vän Johan kom med pizza och cola, liksom för att muntra upp lite i misären. Jag kände att jag för hans skull kunde tända en lampa iaf. Rycka upp mig lite.
Idag har jag ringt och fixat med försäkringsbolaget och telenor, så en ny iphone ska anlända inom en vecka. Lite surt att få betala en självrisk helt i onödan, men samtidigt blev jag ju jätteglad över att slippa betala hela telefonen.
Annars hade jag skitkul i lördags. Det var en trevlig förfest hos Jimmie och co, och till råga på det så levererade t.o.m bogrens. Bra spontanutgång alltså! Kvällen i helhet får fyra av fem toasts, att min iphone försvann får tusen minus. Eller femtonhundra, beroende på hur man ser det.
Nu är jag, som vanligt, sen till gymmet. Ska träffa Hanna kl.16 och springa en mil var tanken. Jättelångsamt dock, inget krav på tempo whatsoever. Bara stå ut med tristessen på bandet. Det är det som är målet idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar