Men på riktigt, jag kommer ju komma sist på lördag. Vilket jävla skämt ändå.

Herregud, jag har varit helt virrig idag. Förstår ju om de stackarna som jag har haft instruktion med idag just nu sitter hemma och överväger att för alltid sluta träna (okej nej det gör jag inte, det vore ju jättekonstigt, men jag vill ändå poängtera att jag inte var i mitt esse). Det känns på något sätt som om jag har en begynnande infektion i kroppen. Jag är hängig, kan sova hur mycket som helst och är något fruktansvärt trött i kroppen. Ajdå. Taktiken just nu är att ignorera. Ignorera ignorera. Så länge jag inte har feber eller spyr så är jag inte sjuk. Ingen fara på taket så att säga, (peppar peppar, herreguud). Har intagit ryggläge på päronens soffa och t.o.m lyckats få pappa att serva mig (vilket bara det är en bedrift i sig). Det och två dagars stillasittande plugg gör nog susen. Det och mammas rabarberpaj.

jag och Chelsea softar. Vi är lite svåra och mörka sådär. Speciella liksom. Lyssnar på Kent, har utomordentligt mycket svart kajal och tycker synd om oss själva.