tisdag 12 oktober 2010

Igår var..

Igår var det en vilodag från träning. Det var den första sen i tisdags så det var ganska skönt faktiskt. Jag åkte till Gbg för att hjälpa syrran med kidsen eftersom Malin var tvungen att vara på tre ställen samtidigt. När jag kom dit räckte det med två. Jag var alltså med Tim på fotbollsträningen och förutom att det var helt sjukt kallt och jag ett tag befarade att mina händer (som alltid har dålig blodcirkulation) faktiskt var döda (de kom tillbaka till livet igen efter en timme inomhus med diverse återupplivningsförsök), så var det riktigt underhållande. Det var några gånger som jag inte kunde hålla mig för skratt, så jag stod där ensam med en kopp kaffe i handen och garvade högt. Det såg säkert inte alls konstigt ut för det var massor med andra mammor och pappos som gjorde samma sak. (Okej det var det inte alls, de såg sådär klyschigt stolta ut, precis som om de inte fattade att deras barn verkligen var jättedåliga på att spela fotboll).

Den här dagen startades med en morgonjogg i iskyla, vindjackan hade jag lämnat hemma och det var visst inte optimalt att vara ute och jogga klockan 07.45 med bara lager 1 och 2 märkte jag. Det gick tungt och jobbigt, och även om jag faktiskt inte har träningsvärk efter benpasset i söndags, så känner jag att jag är väldigt seg i benen. Imorses när jag hade gått upp för trappan var jag nära på att börja gråta för att jag hade mjölksyra. Vilken hårding jag är.

Nu fördriver jag tiden på alla tänkbara sätt. Är så hungrig så jag dör, men Johan kunde inte käka lunch förrän efter två så det passade ju jävligt bra att vi bestämde just idag. NOT. Kan inte koncentrera mig på nånting annat än hunger och mat och jag anar att jag kommer vara ganska grinig när Johan kommer hit. Dem säger att jag blir det när jag är hungrig.

Ikväll (om jag överlever hungern) ska jag träna med Hanna. Det är rygg på schemat idag så det ser jag fram emot. Tror jag. Det beror på vad hon har hittat på för djävulskap den här gången. När hon säger vilken övning vi ska köra brukar leendet vara större ju jobbigare övningen är. Jag är lite rädd faktiskt. Eller kanske inte rädd..men jag har respekt. Och det är ju bra. Ju.

1 kommentar:

  1. Åh, jag hade också velat så fotbollsträningen. hahaha, kan tänka mig att det var vääääldigt underhållande!:)

    SvaraRadera