Bra jobbat Madde.

Idag blev jag inte avsläppt i Fjället. Idag sprang jag hela vägen. Från Torggatan till Synnerkullen. 18km. Det kändes riktigt bra, trots tuffa styrkepass igår och i förrgår. Det är stor skillnad på att bara springa runt i stan, mot att ha ett faktiskt mål att sträva efter. Jag kan ju inte bara stanna mitt på Törebodavägen och börja gå. Då skulle jag ju aldrig komma fram. Det är skönt att slippa tänka ut vägar under tiden jag springer, avstickare som gör att det blir längre, omvägar som kanske är tillräckligt långa för att komma så långt jag vill. Nu är det bara jag och raka vägen hem till mamma och pappa. Jag vet hur långt det är och ungefär hur lång tid det kommer att ta. Det är bara att springa på. Jag kanske har sagt det förut, men det är ju alldeles underbart.