Gud vad Sverige är fult i november. Sitter på tåget och förundras över att allting är så mycket fulare än vanligt. Blött, grått, tråkigt. Egentligen skulle jag vilja dra ner rullgardinen så jag inte ser hur fult det är, men jag blir så lätt åksjuk då så det känns inte riktigt som kanonförslag ändå. Det skulle kanske se lite konstigt ut också, det är ju inte direkt så att jag har solen i ögonen.
Anyways, det var ju inte det jag skulle skriva. Benpasset. Alla vet ju att det är ganska jobbigt att köra ben, det är en stor muskelgrupp, man får lätt mjölksyra, det är tråkigt osv. Men herregud! I över en timme höll vi på! Bara ben hela tiden, inget annat! Vi körde säkert tio övningar, alla lika brutala som de andra. Jag dog flera gånger under passet, men Hanna visade ingen pardon alls. "Nu har vi vilat klart", sa hon bara. Och jag, dum i huvudet som jag tydligen är, gör fler reps än vad vi hade bestämt. "20 alltså, nä men jag kör 25!", "30 säger du, haha, jag körde 50!". Precis som att jag trodde att varje övning var den sista (vilket ju var vad jag hela tiden hoppades på..). Till slut blev det den sista övningen och då dog jag lite extra. Knallade sedan bort till Johan och tryckte i mig två hamburgare (jag firade t.o.m med lite bacon på) och jättegod sallad. Sen rörde jag mig inte ur fläcken förrän jag på sega ben tog mig hem. Har oroväckande lite träningsvärk idag dock så jag är rädd att jag ska vakna imorgon (dag två) och inte kunna ta mig ur sängen.
Nu njuter jag av att slippa stanna i vare sig Herrljunga eller Vårgårda. Det är om möjligt ännu fulare där än vad det är emellan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar