"Bara" styrka.

"Bara" styrka. Jag borde ha skrivit ""bara"" styrka. Fast det hade kanske inte gjort så stor skillnad. Jag avled flera gånger under passet igår. Det var riktigt jobbigt, och så fort jag uttryckte detta till Hanna så fick jag ett leende och ett "mm, men det är vecka tre nu Madde". Vecka tre ska vara den värsta veckan. Tro mig, det är den! Den blir inte mindre jobbig heller med tanke på att vi hetsar varandra till tusen, och ingen vill göra färre reps än den andra.

Med tanke på förra veckans benpass så har jag nu ångest inför morgondagens. Men! Ett ess i rockärmen har jag. Jag förstod efter de första brutala övningarna igår att Hanna försökte köra slut på mig så att jag inte skulle orka springa så fort idag. Det är nämligen min tur att få köra med henne! Så om jag kör riktigt hårt idag kanske det kan avspeglas på passet imorgon. (Det här är ingenting som jag egentligen tror på, men jag måste ju lindra min ångest på något vis..). Klockan elva gäller det i alla fall. Just nu är det skitväder så det kanske blir intervaller inne på bandet. Annars blir det långlöp utomhus. Ladda!