Jag skickade sms till Anna och frågade om hon skulle med på spinningen förut. Hon ringde upp några minuter senare och lät alldeles sådär sträng som hon bara gör när hon inte alls är särskilt nöjd med mig. "Du vet nog vad det gäller" sa hon, och jag förstod ju ganska snabbt att hon syftade på träningen. Då min hypokondriska sida ibland tar över så råkade jag skicka iväg ett sms till henne tidigare på dagen där jag frågade om det var någon idé att komma in på sjukhuset och undersöka mitt huvud efter gårdagens nära-döden-upplevelse. Därför tyckte hon inte att det var någon vidare bra idé att gå på ett spinningpass idag. Hon ville inte ens att jag skulle köra styrka. Eller anstränga mig överhuvudtaget. Jag vet, jättekonstigt! Så vad skulle jag göra, jag fick snällt ge upp planerna på ett bra träningspass idag och istället sätta på en kopp kaffe till min personliga sjuksyrra.
Nej, givetvis hade jag inte en vilodag, herregud! Så fort Anna åkt hem knallade jag bort till gymmet och gick på climbern i 45 min. Lågintensivt ja, men vilodag..det är inte riktigt jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar