Alla skriver nyårskrönikor och bloggar om framtiden till höger och vänster. Jag själv mår lite illa av alla de förväntningar som ställs på ett nytt år. Vi byter siffror i almanackan och plötsligt ska alla börja träna, sluta röka, sluta dricka, sluta överkonsumera, ta hand om sig själva och lära sig att säga nej! Det är väl jättefint med såna ambitioner, men de hade kanske funnits mer tyngd i såna påståenden om de hade kommit i mars. Eller september. Alla vet ju att nyårslöften är till för att brytas. Det tar olika lång tid för alla, men det är ganska tydligt. Om inte annat så på gymmet. Årets tre första månader är gymmet överfullt, massor med folk varje dag, nya ansikten och överflödiga december-kilon. Framåt mars, april är det inte lika fullt längre. Det var visst inte så lätt som man trodde, det krävdes tid och motivation för att träna; vad fan man kan ju inte bara sluta festa heller; vad ska man göra med pengarna om man inte konsumerar,
; och det där med rökning, hittills har det ju inte varit några som helst problem.
Jag vägrar göra nyårslöften. Det blir för mycket förväntningar. Jag vägrar också att börja ett nytt liv på måndagar och jag tror inte på tjafset om att man bara måste komma igång så ordnar det sig. Man måste fortsätta. Det är där hemligheten ligger. Börja är inget svårt, fortsätta är lite jobbigare. Det är då man utmanar sig själv på riktigt. Så gott nytt år. Medan ni andra lurar på vaga löften för nya tider så fortsätter jag med det jag redan påbörjat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar